Vi hade planerat att mina barn skulle fira jul hos mig.
Julafton skulle jag få ha dem hos mig. Åh vad jag såg fram emot det.
Men så för några månader sedan.
Då får jag höra att min son inte vill. Men han skulle ju ännu inget veta. Jag hade inte fått säga någonting om någonting som var planerat.
Men jo det ska han det är bestämt tyckte jag. Tänkte inte ens på att de berättat det för honom. Jag var verkligen inte beredd på detta.
Hade ju månader fram till jul, att förbereda och fixa så barnen skulle få en bra jul hos mig.
Men nej, han la på i telefon ville inte prata om jag inte sa att han fick fira jul hos dem!
Så ont det gör i mig. Att min son varken vill prata med mig eller vara hos mig.
Han ska bara ha sin vilja fram. Igen.. och igen..
Jag önskar så min son ville fira jul hos mig.. Klä granen med lillasyster och mamma.
Jag försöker verkligen se fram emot jul med min dotter, men detta gör så ont i mig.
Vill verkligen spendera jul med min familj.. Min son tillhör min familj.
